Jag är verkligen lycklig!

Oj vad tiden går! Har nu varit lärarstudent i två veckor. Hjärnan och kroppen har ännu inte förstått att jag är flitig student på universitet och det visar sig i den oändliga trötthet jag lider av när jag kommer hem från skolan. Jag är helt enkelt inte van vid att bli matad med information i så otroliga mängder som man använder sig av på universitetet. Jag kan nog inte heller minnas när jag senast i livets skede var så förvirrad! Tur att jag funnit mina kamrater som kan ta hand om mig. Att skaffa nya bekantskaper är någonting som jag verkligen uppskattar med skolstarten. Jag behöver nytt umgänge och det mår jag bra av. På ett sätt har jag saknat att vara anonym och att vara mig själv vilket jag känt att jag inte kunnat vara det senaste året då jag vistats i Kalix. Kalixbor är ju kända för att veta allt om alla och skvaller är den bästa vännen. Det är skönt att slippa nu när jag bor i en annan kommun, även om jag är en Kalixbo själv. Jag är verkligen, verkligen lycklig med mitt "nya liv"! Och jag förväntar mig att omgivningen accepterar det. Förändring är någonting positivt. /Emma