Har den senaste tiden förkovrat mig i läxböcker om etik, juridik och pedagogik därför jag varken synts till eller existerar. Jag gillar att läsa men det är svårt att få ro då höstens tid är så fin. Försöker hålla igång och promenera för att råda bot på höstyran inom mig samtidigt som jag vid sidan av tar mig tid för aktivt pysslande på gården. Har varit duktig och plockat tallris i skogen som ska dekorera blomlådorna på gården och har flitigt nog städat undan trädgårdsmöblerna innan hösten blir allt för kall.
Den senaste månaden har jag fått några arbetspass på fritids vilket är ett uppskattat avbrott i vardagens jäktiga skola. Det är roligt att leka av sig samtidigt som man tjänar en slant och håller intresset uppe för det jag vill arbeta med i framtiden. Har även roat mig med att titta på islandshästridning. Jag blir så sugen att börja rida igen, eller iallafall ha en häst att gosa med. Tyvärr passar det nog inte i livets skede just. Men drömma ska man! Hade picnic efter hästuppvisningen och myste i höstsolen med en kopp kaffe och räkmacka. O'boy vad jag mådde gott! Livet är för härligt!
/Emma
tisdag 28 september 2010
lördag 11 september 2010
torsdag 9 september 2010
Jag är verkligen lycklig!
Oj vad tiden går! Har nu varit lärarstudent i två veckor. Hjärnan och kroppen har ännu inte förstått att jag är flitig student på universitet och det visar sig i den oändliga trötthet jag lider av när jag kommer hem från skolan. Jag är helt enkelt inte van vid att bli matad med information i så otroliga mängder som man använder sig av på universitetet. Jag kan nog inte heller minnas när jag senast i livets skede var så förvirrad! Tur att jag funnit mina kamrater som kan ta hand om mig. Att skaffa nya bekantskaper är någonting som jag verkligen uppskattar med skolstarten. Jag behöver nytt umgänge och det mår jag bra av. På ett sätt har jag saknat att vara anonym och att vara mig själv vilket jag känt att jag inte kunnat vara det senaste året då jag vistats i Kalix. Kalixbor är ju kända för att veta allt om alla och skvaller är den bästa vännen. Det är skönt att slippa nu när jag bor i en annan kommun, även om jag är en Kalixbo själv. Jag är verkligen, verkligen lycklig med mitt "nya liv"! Och jag förväntar mig att omgivningen accepterar det. Förändring är någonting positivt. /Emma
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)